Efter att ha varit på trevlig visit hos Tommy och Li igår, tittade jag på de resterande två Oscarsfilmerna, Capote och Good Night, and Good Luck. Inte helt förvånande vann Philip Seymour Hoffman en Oscar för bästa manliga huvudroll. Filmen i sig var väl sådär. Helt ok, men inget man minns. Det stämmer egentligen ganska bra för samtliga nominerade filmer. George Clooneys Good Night, and Good Luck var bra och mycket trevlig att se på, men likt de andra lämnade den inget speciellt efter sig. Att Crash faktiskt ändå vann för bästa film förvånade mig, men det var ändå välförtjänt. Det är lite intressant att samtliga filmer är ganska smala och att alla utom München är inspelade utanför studiosystemet. Ingen av dem har tydligen varit någon större hit heller (i biljettintäkter räknat, alltså) och det sades att en skitfilm som Big Momma's House 2 redan spelat in mer pengar än samtliga fem filmer tillsammans. Om det sen stämmer vet jag inte, men hur som helst så höll de ju alla god kvalité och var intressanta på sitt sätt. Det var lite trist att jag inte hade sett en enda av de filmerna med nominerade för bästa kvinnliga huvudroll. Walk the line hade jag ju tänkt se ändå och Reese var väl bra i den, kan man anta, eftersom hon vann. Transamerica verkar också bra, den måste jag se när jag får tillfälle.
Det gick ju inte så bra för favorittippade Brokeback Mountain, men Ang Lee vann i alla fall för bästa regi. Att Clooney inte skulle ta det visste man ju eftersom han vann för bästa biroll i Syriana, men vad det verkade var han ändå galans kung eftersom han var med på ett hörn lite överallt. Det var en bra Oscarsgala, faktiskt. Den nye värden Jon Stewart var riktigt bra och rolig, inslagen var att jämföra med de på Billy Crystals tid och han har länge varit min favorit. Inledningen var helskön och hans halvspontana, sarkastiska sätt fungerade riktigt bra hela tiden. Jag gillade särskilt hans protest efter att Narnia vunnit pris för bästa make-up (vilket den helt klart var värd) mot Cinderella Man och Star Wars III, då han tyckte att Cinderella Man såklart borde ha vunnit, för tänk vilket svårt jobb det måste vara att få Russell Crowe att se ut som om han varit i slagsmål. Eh.
Förra årets gala var urtråkig, men det var inte så mycket Chris Rocks fel. Allt stressades igenom och alla blev bortspelade av orkestern efter de sedvanliga 30 sekunderna. Spelar ingen roll vad som händer, tiden ska hållas! I år var de lite generösare, men varnade ändå med en liten sketch i början där Tom Hanks blev omringad av en arg orkester och slutligen bedövad med en giftpil. Blev aldrig riktigt så illa, de var rätt snälla. Av den anledningen var det ett ännu större antiklimax när mottagarna av det allra största (och sista) priset för Bästa film blev bortspelade! Kunde de inte gett dem några extra sekunder? Det tyckte jag var väldigt dåligt. I övrigt var galan mycket trevlig att se på. Och alla var skitsnygga! Speciellt Uma Thurman. Till och med Salma Hayek, som aldrig varit nån favorit, var jättefin (de brukar ju annars vara så fula de där hollywoodstjärnorna, bra att de orkar skärpa sig åtminstone ibland). Undantaget var väl Jessica Alba, som var så försvinnande liten att hon såg ut att kunna trilla av pinn när som helst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar